GESTALTNING   |   PROJEKTERING   |   KOMPONENTER   |   ELEMENT   |   V?ERSKYDD   |   ENTREPRENAD
  MIKS  
  MIKS-MODELLEN  
  MFB BYGGSYSTEM  
  REFERENSPROJEKT  
  FoU  
  PUBLIKATIONER  
  KONTAKTA OSS  
  LÄNKAR  
  LADDA HEM  
  LOGGA IN  
 
LJUDKRAV
Luftljudsisolering

Ljudvågor som fortplantas i luft benämns luftljud och kan bestå av röster, ljud från TV, dammsugare etc. Luftljudsisolering är en konstruktions förmåga att minska luftljudet mellan två rum. Luftljudsisoleringen mellan två rum i en byggnad beror främst av en skiljekonstruktions förmåga att reducera ljud som når den via luften, d.v.s. skillnaden mellan sändarrum och mottagarrum. Luftljud kan transporteras direkt genom en konstruktion eller genom närliggande konstruktioner, ventilationskanaler eller genom läckage i skarvar och springor.

För att mäta hur bra luftljudsisolering en konstruktionsdel har vid en viss frekvens används reduktionstalet R. Beteckningen R används vid mätningar i laboratorium medan R’ används vid mätningar i fält där ett lägre värde uppnås p.g.a. att luftljudet hittar alternativa vägar runt den skiljande konstruktionen. För att ta fram reduktionstalet för en konstruktion utförs mätningar i flera olika frekvenser som redovisas i form av en kurva och en tabell.

Speciellt framtagna sammanfattningsvärden har utvecklats för att underlätta hanteringen av reduktionstalen vid olika frekvenser. Rw är det vanligaste sammanfattningsvärdet (R’w i fält) där luftljudsisoleringen vid olika frekvenser mellan 100 Hz och 3150 Hz har viktats. Idag används ofta reduktionstalen tillsammans med anpassningstermer där hänsyn tas till frekvenser under 100 Hz, vilket bl.a. förekommer vid ljud från stereo och TV. R’w + C50-3150, där sista termen är anpassningstermen för lägre frekvenser, används t.ex. vid krav på bostäder och musiklokaler medan R’w + Ctr anger kraven på ljudisolering för vägtrafikbuller. Ett högt värde på luftljudsisoleringen innebär bra luftljudsisolering.

Stegljudsisolering

Ljudvågor som sprider sig genom stommen på en byggnad kallas stomljud. Dessa ljud blir till av små fluktationer som uppstår t.ex. genom fotsteg eller vibrationer från en fläkt. Även ljud som uppkommer genom att vibrationer strålar ut i luften (stomljudsalstrat luftljud) brukar inkluderas i termen stomljud. För att minska oönskade stomljud kan antingen den störande ljudkällan vibrationsisoleras eller vägg/tak hos mottagaren få en grövre konstruktion.

Den vanligaste formen av stomljud är stegljud. Stegljudsisoleringen beror i huvudsak på bjälklagskonstruktionen och golvbeläggningen. Den ljudnivå som uppmäts under ett bjälklag i ett laboratorium betecknas Ln medan det, på samma sätt som för luftljud, i fält betecknas L’n. Ln är ett mått på stegljudsisoleringen och beskriver en skiljekonstruktions förmåga att isolera ljud, d.v.s. hur stötar och slag hörs i ett intilliggande rum. Ett lågt värde på stegljudsnivån innebär bra ljudisolering.

Sammanfattningsvärden där stegljudsnivån vid olika frekvenser mellan 100 Hz och 3150 Hz har vägts samman benämns Ln,w respektive L’n,w. Även här finns olika anpassningstermer för att ta hänsyn till frekvenser under 100 Hz och L’n,w + CI, 50-2500 används för mätningar av stegljudsnivån i bostäder.

Ljudtrycksnivå

Luftljud i rum inom en byggnad orsakas vanligen av samhällsbuller (trafik etc) eller av installationer i rummet. Buller från trafik kan upplevas som störande vid höga ljudnivåer och därför ska ytteräggar, tak, fönster och dörrar ge en viss ljudisolering mot trafikbuller. För att mäta om ljudnivån från trafik är acceptabel eller ej används en s.k. ekvivalentnivå, vilket är ett medelvärde motsvarande ett medeldygn. Det ställs även krav på ljud från installationer från t.ex. ventilation, kylkompressorer och hissar. Även här används ett medelvärde för att beräkna ljudnivån och installationer indelas efter om de avger ljud med lång eller kort varaktighet. Perioder med höga ljudnivåer vägs tyngre än lika långa perioder med låga ljudnivåer. Vid mätning av buller från trafik och installationer finns så kallade vägningsfiler för att ta hänsyn till hur hörseln uppfattar ljud vid olika frekvenser. Normalt används A- och C-vägningsfiler, där A-vägning innebär en kraftig minskning av bastonernas inverkan på det uppmätta värdet, medan C-vägning knappt har någon undertryckning alls av bastonerna. En kombination av krav på A- och C-vägd ljudnivå resulterar i en god avvägning mellan ljud vid olika frekvenser.

Krav för bostäder avseende luft- och stegljudsisolering respektive ljudtrycksnivå redovisas schablonmässigt i Tabell 1 (ljudklass A, B och C). Enbart de viktigaste övergripande kraven är här beskrivna. För ytterligare krav för bostäder se SS 25 268.

Tabell 1: infoga

För en fullständig redovisning av ljudkrav hänvisas till Boverket (BBR avsnitt 7) och Svensk Standard SS 25267, samt till checklista på Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer (www.fsbi.se)